...

Jag vet en väg vi kan gå på, men det blir inte bättre för att du gråter. Jag vill hjälpa dig, finnas här för dig. Jag vill ge dig dendär lyckan så att du kan minnas mig. Förlåt om jag gjort något som har sårat, jag vill inte skada dig. Jag vill ju bara vara med dig. Jag vill förklara att jag saknar dig, jag saknar ditt leende och dina andetag och du vet att jag menar det. Tiden och minnen dom får mig att gråta, du skulle vara här för mig.. Vi skulle aldrig bråka. När du ser på mig så stannar hela världen, vi andades varandras luft kan inte längre andas lugnt, vi var menade för varandra. Jag kan inte klara mig nu, jag älskar dig och jag menar det. Du får gärna hata mig men det kommer aldrig ändra något, för att jag saknar dig. Alla våra löften, jag trodde på dom men du bröt dom snabbt. Vill inte se dig längre men jag ser dig överallt. I huvudet, på bilder.. överallt. Jag älskar dig, men hatar dig för att du tog en del av mig. Gråter alldeles för ofta, tänker på dom dagarna då vi satt och softade och tog det lugnt. Tomheten, saknaden går runt mig, jag hatar den.
Dehär var tider.. (inget med texten att göra)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0