Varför är jag så dum i huvudet? Varför tänker jag med arslet? Varför sviker jag mina föräldrar stup i kvarten? Den som alltid har ställt upp för mig är min mamma, det enda hon kräver är att jag sköter skolan. Men vad gör jag? Skiter fullständigt i det! Ska det vara så jävla svårt? Nej.. Det är så onödiga saker att bråka om, för att jag vet att jag inte är blåst, jag vet att jag kan klara det bara jag vill. Men jag har inte orken! Jag får nästan allt jag pekar på och mamma gör precis allt för mig, men hon får tillbaka skit.. Hela tiden! Jag hatar faktiskt mig själv ibland.. Det är inte okej att bete sig såhär mot sina föräldrar. Pappa har inte fått lika mycket skit som mamma, och det förstår jag inte. Det är alltid mamma som tjatar, men hon tjatar ju bara av en anledning! Och det är för att jag inte lyssnar.. Jag vill inte hamna i samma sits som många av mina kompisar har gjort. IV och gått om osv, jag tänker inte missa min chans nu! Dethär är min sista chans, och om jag inte tar den så är allting kört.. Jag har bara ett år kvar nu! Och 3 till i gymnasiet.. Men grundskolan är viktigast! Och det ska inte vara så svårt.. Förlåt för allt mamma! Förlåt för alla gånger jag fått dig mått skit och förlåt för alla gånger jag fått dig att gråta. Dethär ska ändras! Varje år har jag sagt "nej nu ska jag satsa". Jag gör det i början, men i slutändan går det åt helvete. Nu menar jag det! Jag ska satsa och kämpa!